Liten mage

2015-05-04 | 16:32:00

Nu tänkte jag kanske börja blogga igen, i mån av tid. Det är så mycket runtom just nu. Snart är vi en familj på fem, vi gör om massor i hemmet och sen håller jag fortfarande på med barntavlorna (@barntavlor på instagram). Men jag kommer nog ångra mig längre fram om jag inte dokumenterar mer nu så ska försöka. Ibland är det dessutom fruktansvärt skönt att skriva av sig.

 

Idag är en sån där skriva-av-sig-dag.

 

Vi var hos barnmorskan tidigare idag. Vecka 36+1. Alla mina värden är nu fina, hade problem med hjärtat tidigare (hjärtklappning, rusningar osv), gjorde några extra kontroller och så men det har gått över. Hjärtljuden är fina, 150 slag/min, mitt blodsocker är bra (så jag kan fortsätta trycka i mig kexchoklad som tur är, hehe), järnvärdet är ganska lågt men stabilt (118). Sf-måttet ligger på 31. Dvs lågt, men följer sin egen kurva. Dock så har jag börjat oroa mig för bebisens storlek, även fast bm tycker att bebisen känns bra storleksmässigt. Men jag är minst den här gången och att få höra det var och varannan dag är väldigt jobbigt, iallafall för mig.

 

Jag vet att jag har skrivit det många gånger förut och det börjar kanske bli lite tjatigt för er som läser. Men det är verkligen jobbigt att höra ”VA??? SKA DU FÖDA OM NÅGRA VECKOR??”, ”Men oooooj vad liten du är”, ”Är du säker på att det är en bebis där inne, du kanske bara är lite gasig?” Gaaah. Sluta kommentera min kropp tack. Det har tagit så hårt på mig att jag blivit orolig över att bebisen kanske är för liten?! Bröt iallafall ihop idag efter att vi var på mvc, inte för att det gick dåligt där utan för att det inte är roligt att höra att magen är väldigt liten direkt efter att man legat på en brits och haft två barnmorskor som klämt och känt på magen för att känna så bebisen är tillräckligt stor.

 

Snälla.. Alla ni som läser detta. Tänk er för innan ni kommenterar en gravid kvinnas mage, ni vet inte vad hon vill höra och hur hon tar det. Min barnmorska är iallafall världsbäst så hon har bokat in ett besök till specmödra på onsdag, då blir det troligtvis tillväxtultraljud, mest för att lugna mig för som jag skrev tidigare tycker hon och en annan bm att bebisens storlek känns helt perfekt. Så den enda som är orolig är jag, och Jakob för mig.

 

 

DSC03198


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0